Nytt år kommer snart.

Årets mysbulle: E
Årets låt: Lady Gaga - Bad romance (måste vara årets musikvideo också)
Årets album: Lady Gaga - The fame monster
Årets återförening:
Årets väder: Varierat. November var toktråk.
Årets nykomling: Noah, mina fina väns lilla son bosatt i Örebro. Är en bit att hälsa på, men han är lika fin för det!
Årets butik: Carlings har det blivit en del shoppande i på sistonne.
Årets irritationsmoment: Papperstrassel i skrivaren på jobbet.
Årets halleluja-moment: När min fina kamrat P fick sin lägenhet såld och köpte en ny på samma dag efter lång periods jobb och slit.
Årets återkomst: A-M från Rom. Det var på tiden.
Årets telefon: iPhone. Loves it.
Årets framtidsplan: Sexologistudier till hösten. Man kan ju hoppas, och planera.
Årets katt: Jullan såklart. I år och för alltid.
Årets hund: Habib! Och Solveig, som inte existerar ännu men är på väg!
Årets "äntligen": Käkoperationen blev av. Två månader senare åkte även tandställningen av. Tjohoo!
Årets semester: Var den första som jag fick betalt för att vara ledig. Helt knas, men underbart.
Årets besökta länder: Finland (en dag) och Frankrike (Paris).
Årets renovering: Ommålning av fondvägg hemma.
Årets glädjeskutt: Ny lägenhet! Det var ju ett tag sedan, men lika bra för det! Förra årets önskan gick i uppfyllelse.
Årets galenpanna: Träffar ju en del på jobbet, men lär sig något av alla.
Årets önskemål för nästa år: Att jag kommer in på önskat program och fastare kropp.
Årets händelse: Ringen på vänster ringfinger som sattes dit i Paris.

Det får räcka. Gott nytt år kamrater, gott nytt år.

Videoblogg.


Dyngkåt och hur helig som helst.

Julen har passerat, och den har varit idyllisk. Julafton firades med sambons familj ute i skogen, och innefattade pulkaåkande, julgran och mat. Juldagen firades med min sida av familjen i närförorten med mera mat (just how I like it), klappar och kramar. Av sambon min fick jag inte bara ett par löparhandskar jag önskat mig, utan även en bok skriven av geniet Mia Skäringer, med samma titel som detta inlägg. Igår låg jag i sängen och läste en av de många krönikor hon skrivit genom tiderna och fastnade för följande citat i en krönika om partnern i sitt liv:


"Och hur vet man att man hittat mannen i sitt liv, då? Det känner man. Om man tvekar det minsta är det fel. Jag tager dig som du är med alla dina jävla fel och brister. Med dina fula fötter och din snygga stjärt, med min slappa brustna mage och mina vackra ögon. Du är min själs älskade. Och jag är din."


Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv, och var tvungen att läsa det högt för sambon, samma sambo som gav mig denna underbara bok. Jag gav en kyss, och somnade gott.

Dagens YouTube-klipp


Vill ha, ha, haaa!



Så sjukt tuff lampskärm! Lite bondage över det hela som jag i sjävla verket inte gillar, men i detta sammanhang är det så trendigt och härligt att man skakar lite lätt av vilja. Den finns på Mio, ska väl spara ihop lite dineros och införskaffa innan den försvinner ur sortimentet!

Musikaliskt geni



Finns det något hon inte kan göra?

Kvinnlig perfektion

Att objektifiera kvinnor (och män med för den delen) är egentligen något jag inte är så förtjust i. Men när man ser bilder på Geri Halliwell är det svårt, cause she is DAMN HOT!


Julmys

Ikväll har jag varit så där julmysig, både på egen hand och tillsammans med sambon. Under tiden sambon var på arbetet tog jag tillfället i akt och slog in alla julklappar jag införskaffat. Sen när vi var två igen, bakade vi ut den pepparkaksdeg som gjordes för dryga två dagar sedan. Allt till ljuv julmusik från allas vår musiktjänst Spotify.
På måndag kommer det några Uppsala-bor hem till oss för att baka årets pepparkakshus. Förra året gjorde vi en modell av Uppsala Domkyrka, i år har turen kommit till Moulin Rouge att avbildas. Bara att hålla tummarna att det går vägen även denna gång!

Tandställningen är väck!

Det var inte många som visste om det, inte ens sambon min. Jag har vetat det i dryga månaden och endast för ett fåtal berättat att tandställningen skulle tas av i syfte att pysa ut nervositeten och förväntningarna, jag hade ju inte sett mina tänder utan metall på över två år! Precis när den åkte av efter dryga timman med smärta och spänningar i mun kändes det som att alla tänder följt med. När tungan drogs över tänderna, nu helt utan metalliska tillsatser och faktiskt satt kvar, var de lenare än jag någonsin känt dem vara.
När jag nu tittar mig i spegeln känner jag mig lite som Elaine Figgis från den brittiska sketchserien "The Catherine Tate show", kvinnan som ska åka till USA för att gifta sig med en seriemördare och hävdar att han dödat en rad personer, samt smakat på två av dem för att "testa", under sin studietid. Stora tänder som sticker ut lite när man ler, jag känner mig dock snyggare. Jag har gjort mig av med mitt största komplex, och det känns logiskt nog tokskönt.

Världsaidsdagen idag


Idag minns vi alla som kämpar och kämpat mot denna på ren svenska skitsjukdom.

RSS 2.0